Ny plats i livet

Här kommer ni att hitta mig framöver:

pappanlillemanochstoresyrran.blogspot.com

Välkomna!

Sköt omer och era.

Kram Pappan


Kort, mycket kort.

Vad har hänt?

Trevlig lördag med Paps.
Tidig söndag med Paps.

Lilleman har fyllt 5 år, otroligt, fantastiskt!
Pappan stolt över sin lille tuffing, han mår bra.

Jobb i Stockholm, tidig morgon, sen kväll.
Därför detta korta inlägg.

Återkommer, sov gott!

Ta hand om er och era.

Kram Pappan

PS. Paps, Fiddeli är och kommer alltid att vara min. DS.


Den lilla tuffingen

Kan meddela att den lilla tuffingen mår bra.

Han konstaterade att, med en hand är det ganska svårt att,
pinka, spela spel, leka med bilar, bygga LEGO, läsa tidning mm.

Då letade vi fram Pappans 35 år gamla ishockeyspel,
vilken hit, vi har spelat hockeyspel halva söndagen.

Tänk vilka grabbkvällar vi kommer att ha med det spelet framöver.

Vi har haft främmande, fikat, myst med film, godis och snacks.

Pappan mår också bra, har i stort sätt repat sig efter det som varit.

Pappan är så stolt över sin tuffing, man blir tårögd när man ser Lilleman göra sina rehabövningar,
hur han hela tiden ser till att ha handen i högläge, skyddar den och tänker sig för hela tiden.

Vi har även skruvat upp brevlådan, vilket var ett stort ögonblick för Pappan,
kanske ett lite mindre för Lilleman. Men han kostaterade att, - nu har vi en brevlåda att få post i, det är bra.

Nu är det dax att knyta sig.

Tack för alla era tankar, det värmer.

Sköt om er och era.

Kram Pappan


Vilken jävla torsdag (och fredag)

Torsdag, hämtning av Lilleman,
första helgen tillsammans på G Mansion.

Det skulle packas upp leksaker ur kartonger,
det skulle skruvas upp postlåda.

G Mansion skulle mysas in,
det skulle mysas i kvällssoffan.

På väg för hämtning på dagis så ringer mobilen.

Dagisfröken 

- Lilleman har trillat ner från en stor sten,
han har ont i armen, är du på väg?

3 minuter senare, på plats, möter ett stor gråtande barn,
med en ömmande arm och en bula i pannan, stort som ett ägg.

Kännandes, panik, panik.
Tänkandes, ta det lugnt, ta det lugnt.

Bilfärd till akuten, samtidigt försökande att hålla Lilleman vaken.
Samtidigt ringandes till Mamman för  att underrätta det inträffade.

Inskrivning, väntan i väntrummet, väntan i ett rum.
Lilleman  vid god vigör.

Doktorn kommer, röntgen av arm och övernattning för observation för huvudet.

Röntgen visade att båda benen i underarmen var av, gipsskena över natten,
operation under fredagen.

Upp på barnakuten, eget rum,

Mamman kom upp och gav Pappan skäll för att jag inte hade hört av mig ordentligt.
Skit förbannad var hon, men va fan, jag hörde av mig så fort jag visste något nytt.

Jag kan köpa det till en viss del, men jag var där och jag prioriterade Lilleman och inte att ringa
 och berätta att vi hade förflyttat oss från väntrum till ett rum.

Väckning varje halvtimme, för observation, dropp sattes.
Visste inte att en droppmaskin kunde för ett sånt j-la liv.

Lilleman sov lugnt hela natten,
det är mer än vad Pappan kunde göra.

Hyggligt pigg Lilleman och dödstrött Pappa när Mamman
kommer runt 08.00.

11.00 iväg på operation, mamman följer med.
Pappan försöker vila, men icke. Han tänker och funderar.

Vad liten man blir i dessa situationer, hjälplös och snudd på tafatt.
Annars så är man ju så stor, stark och tuff.

Det ska sägas också, att Lilleman kom riktigt lindrigt undan.
Det kunde ha gått käpp rätt åt helvetet också.

Mamman tillbaks under operationen och
återtog hurvida jag skött mig dan innan.

Jag försökte förklara mitt  agerande, till ingen nytta.
Jag skulle som vanligt ha gjort si eller så.

Jag sa att jag tar till mig det hon säger, för det gör jag.
Jag tyckte att vi hade fått förklara oss båda två.

Att vi inte behövde diskutera det mer,
utan fokusera på nåt annat, typ vår son.

Då , enligt min mening, flippade hon totalt.
Började dra upp en massa gammalt skit.

Jag var så j-la dum ihuvudet.

Fel tid, fel plats.

Jag blev så in i helvete förbannad så jag började grina.
Jag gick därifrån.

Lilleman kommer tillbaks efter operation.
Resultat : 2 st spikar och 5 veckor med gips

Ett par timmar senare,
en glad, men hemlängtande Lilleman.

Han blev sovande hos mamman,
så Pappan kan få sova ut i natt.

Så imorgon lördag får vi köra torsdags köret,
fast med lite förändringar.

Det blir nog mest olika mys,
filmmys, matmys och vilomys.

Efter allt det som hänt de här dagarna, 
så känner jag mig inte stor och inte tuff.

Men stark.

Medans Lilleman, han är både stor, stark och tuff.

Min Lilleman!

Med ett ömmande och kärleksfyllt hjärta,
önskar jag er alla en god natt.

Kram pappan

Det kanske blev lite osammanhängande, patetiskt, ologiskt mm.
Får skylla på enorm sömnbrist 







G´s Mansion

Idag är första dagen i mitt nya liv.

Känner mig så jävla tillfreds.

Ler fan med hela kroppen.

Det är härligt att leva,
men tungt med kartonger.

Början på mitt nya liv!

G´s Mansion


Tackar grabbarna med stort G så hemskt mycket för hjälpen.
Storesyrran och Pappans Pappa oxå.

Sköt om er och era.

Kram Pappan

Uppkavlade ärmar

Idag drog det igång!

Stora flytthysterin,
så stor var den kanske inte.
Hysterin alltså.

Jag och storesyrran har börjat packa kartonger.
Intentionerna var höga, vi hinner det här och det där.

Jo hej du!
 
Vi började med att kolla kartongerma som inte var upp packade sen sist?!

Å kolla här pappa! Men kolla korten på dig här då storesyrran! Kommer du ihåg det/den här!
Titta var liten han var här lilleman! Vilken frilla pappa! När var det här?

Vi gjorde en fantastisk och härlig tidsresa bland kort, teckningar, böcker, skivor mm.

Efter lite lax, färskpotatis och skagensås så började vi med det vi skulle göra.

Vi hann med en hel del av det vi förutsatt oss att göra till slut.

Vilken härlig och mysig kväll det blev.

Idag lever jag landet nånting.

På lördag går flyttlasset.

Karongerna kallar.

Sköt om er och era.

Kram Pappan

Det var ett tag sedan......

Som sagt, det var ett tag sedan.

Känner att jag inte har haft någon
anledning att skriva något på ett tag.

Har njutit av semester med lilleman,
storesyrran, lilleman och storesyrran.

Njutit av att vara tillsammans med dem,
hela dagar, hela dygn, hela veckor.

Vad vore livet utan dom,
har väldigt svårt att föreställa sig det.

Kärlek, livsglädje, närhet, värme, leenden och skratt.

Det är nog den enda funderingen jag har haft de senaste veckorna,
- Vad vore livet utan dem?

Men just i dag känns det som jag lever i landet ingenting/ inget alls.

Vet ej varför, men jag vet att det går över.

Idag skulle jag helst velat sitta i hörnsoffa, typ V´s,
vet att det låter egoistiskt, hon som bara ger och ger.

Fast i dag skulle det kännas skönt.
Idag skulle det kännas tryggt.

Men va fan, det är bara att bita ihop och komma igen.

Jag vet vad som hjälper, spelar Gabriellas sång/Py Bäckman

Sköt om er och era!

Kram Pappan

Solsken i regnet

Idag har, vid tre tillfällen, 
solens strålar trängt igenom den gråa massan och träffat mig.

Fastän det är halv storm, syndafall och kallt,
så har jag tinats upp ordentligt tre gånger.

Tillfälle ett:

Lilleman:

Gomorron pappa, kan jag krypa ner hos dig å mysa, det regnar ute.

Tillfälle två:

Träffade en mycket vacker, fantastisk och trevlig KVINNA på stan idag.
Hon har sina slit och släp i livet hon med, men som hon strålar, då menar jag STRÅLAR.
Kram på dig, kvinnan med den vågrätt liggande, leende, tandlöse charmören +  de fina storasyskonen.

Tillfälle tre:

Lillemans analys efter att ha sett Ice Age 3:

Tur att vi gick på den här filmen så vi fick skratta mycket nu när det regnar.


Det behövs inte mycket för att värma upp nåns inre,
oftast är man inte medveten om att man gör det, det bara är/blir så.

Dessutom tror jag att vi människor är dåliga på att berätta
för den som värmer/har värmt vårt inre, att den gjorde just det.

Det är nog det jag försöker göra med ovanstående rader.

Det värmde upp mitt inre!

(Kanske är det fel sätt, den ene kan inte läsa och den andre, kan läsa,
men jag vet inte om hon just läser min blogg under den närmaste tiden.)

:-)

Ni andra får en värmande kram istället!

Kram Pappan

Storesyrran

Ikväll var jag och Storesyrran på bio,
Män som hatar kvinnor

J-la bra film, fick en att må illa av vissa scener.

Innan filmen han vi med en middag,
MYCKET TREVLIGT!

God natt

Pappan

Härligt

HÄRLIGT

Semester, 4 veckor

Lilleman på plats efter 2 veckors frånvaro

Nya kepsar

Litervis med solskydd

4 st nya böcker

Det är bara att njuta


Men jag behöver tips på ett par saker:

* Schyssta huvudbonader typ keps, solhatt.......

* Schyssta, skuggiga platser som dessutom är barnvänliga

Ha en skön sommar och sköt om er och era!

Pappan


 


Pricken

Idag togs det en titt på pricken,

en titt, en bedövningsspruta,
en utstansning av hud,
stoppat i en burk med vätska,
konstaterande av att jag "hade bra tryck i pumpen",
alltså, blödde rikligt, stort, fult plåster på snoken.

Konstaterande av att det var hudcancer, Balasiom,
tror jag det hette, mindre farlig variant, sprids ej.

Hudprovet skall analyseras för bästa behandling,
brännas bort, skäras bort eller skrapas bort.

Fick reda på att det var en ganska vanlig åkomma.

Hade även lite "ofarliga" hudförändringar i ansiktet,
hur fan kan hudförändringar vara ofarliga,
men vad vet jag.

Så Pappan har laddat med solskyddskräm,
nytt, mindre, snyggare plåster och ska åka
och inhandla en keps.

Jag är vid gott mod och mår bra,
även om jag funderar lite på ett och annat.

Ni behöver inte oroa er för min skull.

Det går ju att njuta i skuggan också.

Sköt om er och era!

Pappan

Vart tog alla barnen vägen?

Vart tog alla barnen vägen?

Storesyrran åkte till Peace and Love,
Lilleman åkte utomlands i 2 veckor.

Vad blev det kvar då?
Pappan!

Tur att man har jobb så man storknar,
då går tiden lite fortare och saknaden blir mindre.

NOT!

Tunga kvällar blir det.

Har aldrig sett så många jämnåriga
till Lilleman och Storesyrran som nu.

Det är Lillemän och Storesyrror överallt.

Men min tid kommer, mina sommar veckor kommer.
Då ska det rås om, tas hand om och hittas pås.

Snart så.

Men va fan, inte hänga läpp,
SOLEN skiner ju och som den skiner.

De gött å leva.

Ta hand om er och era!

Pappan

Tackar

Tackar för er omtanke och era ord.

Det värmer.

Ha en skön och trevlig midsommar!

Pappan

Hallå där!

Ursäkta!

Jag beklagar min frånvarande närvaro,
har inte haft ork och/eller kraft.

Jag har följt er, på era bloggar,
kändes mycket enklare, än att skriva själv.

Vet egentligen inte varför jag inte har skrivit,
min blogg ska ju vara mitt andningshål i vardagen.

Jag har både tänkt och tyckt en j-la massa de senaste veckorna,
men inte orkat skriva, tycka eller kommentera.

Det är ont om pengar, mycket på jobbet, mycket på extra jobbet, folk som gnäller och klagar. 

En prick/sår på näsan oroar,
framför allt när doktorn med världens största bekymmersrynka i pannan säger:

- Det är NOG ingen fara, du är för ung, men jag remiterar dig till prickenheten på Hud,
AKUT, innan sommar, semester och SOL.

Akut....... ha........."vi har mottagit din remiss vi återkommer inom 3 månader", känns betryggande!

Blir inte bättre när jag träffar en anläggare som ser såret och säger:

- Så där hade jag på näsan, det var hudcancer.

En av få nojor jag har är just cancer.

Jag är en positiv människa, oftast. Det finns inget att oroa sig för innan man har något att oroa sig över.

Men när tankarna dyker upp i det omedvetna, medans man sover och
man vaknar tröttare än man var när man la sig, då är det jobbigt.

Det känns så j-la skumt just nu, jag är glad, nöjd och jag trivs med mig själv och mitt liv.

Ändå så är det som en mörk skugga som förföljer mig och jag blir fan inte av med den.

Jag vill inte ha med den att göra, behöver den inte som följeslagare.

Det vänder, jag vet det. Det finns dom som har det värre, mycket värre.

Familjen som får sin 15-åriga dotter mördad av jämnåriga pga svartsjuka,
alla arbetslösa, alla ungdomar som ska ut i det icke existerande arbetslivet. mm.

Gnällig.....ja....... kanske det..........

Men det var skönt att skriva av sig.

Sköt om er och era nära!

Återkommer inom en snar framtid!

Pappan



 


Hålla humöret uppe

Inte ett inlägg på en vecka,
dåligt kan tyckas.

Men va fan,
man kan ju inte bara skriva för skrivandets skull,
eller?

Vad har hänt då?
Inte mycket!

Jobbat, jobbat, jobbat och sen lite jobb.

Sen långledig och pappa,
tror jag var en riktigt rolig pappa i helgen.

Och en bra pappa,
den bästa pappan i världen enligt Lilleman.

Inte så svårt kanske med tanke på att han bara har en,
men än då!

Vi har målat, ritat, "degat", byggt LEGO, tittat på film,
haft torsdagsmys, fredagsmys och lördagsmys.

Korv och makaroner, hemmagjord pizza och fläskpannkaka.

Vi har varit på äventyr, Sala Silvergruva.
Gruvgångar, vatten , mörker, rövare och silverskatter.
Kan det bli bättre?!

Sägs att barn är egocentriska, inte Lilleman inte.
Ej enligt följande, som utspelas i bilen till Sala.

Helt plötsligt dyker det upp ett pekfinger mellan framstolarna i bilen,
jag tittar till som hastigast, där sitter en av Nord Europas största snorkråkor.

En liten röst ljuder från baksätet :
- Ska vi dela?
Följt  av ett kluckande skratt.

Jag skratta så att vi höll på att åka av vägen.

Dom är finurliga dom små, eller dom stora, som han helst vill att man säger.

Det blev lite än då, fast det inte hänt så mycket.

Sen funderar jag rätt mycket, men det återkommer jag till en annan dag.

Ha det och tag hand och sköt om er och era nära.

Mer sol till folket!

Eller inte, vi får väl se.

Pappan

RSS 2.0